Offentlig och privat samverkan kan skapa nya exportindustrier
Den svenska välfärden gynnas av samarbetet mellan offentlig och privat sektor. Men trots att fördelarna är uppenbara kan företagen aldrig lita på politikerna, som är taktiska och kortsiktiga.
Många svenskar är omedvetna om att den offentliga sektorn varje år köper varor, tjänster och entreprenader för mellan 500 och 600 miljarder kronor. Från det privata näringslivet. Detta samarbete har lett till många fördelar för medborgarna när det gäller utvecklingen av till exempel exporten, sjukvården, läromedel, idrottsanläggningar, vägar och annan infrastruktur.
Det är därför en viktig uppgift för landets företagare att övertyga fler inom den offentliga sektorn om varför samarbete med näringslivet är bra för samhällsutvecklingen. I min nyutgivna bok: ”Företagarrörelsen och opinionen – så förändrades Sverige” visar jag att näringslivets opinionsarbete spelar en avgörande roll för Sveriges utveckling.
Under efterkrigstiden präglades näringslivets påverkansarbete av att storfinansen försökte göra upp med statsministern bakom lyckta dörrar på Harpsund. På 1970-talet däremot kom Sverige att präglas av regleringar, skattehöjningar och urholkad rättssäkerhet som sedan kulminerade med förslaget om att införa löntagarfonder.
Då bestämde sig näringslivet, för första gången, att ta upp kampen och föra sin egen talan. Det visade sig vara osedvanligt framgångsrikt. Den betydelsefulla och symboliska segern över löntagarfonderna kan tillskrivas företagare över hela landet.
Så var det i debatten om Pysslingen, statens tv- och radiomonopol, avreglering av telekomtjänster och friskolereformen. Detta ständigt pågående folkbildningsarbete är lika viktigt än i dag. En viktig del av detta folkbildningsarbete är just att visa hur stor betydelse näringslivet har för den offentliga sektorn. Mer samspel mellan offentligt och privat skapar nya möjligheter.
Den svenska modellen att kombinera offentligt finansierade beställare av välfärdstjänster med en mångfald av privata utförare kan till exempel innebära nya exportmöjligheter för en växande svensk exportmarknad. Då måste fler förstå och se fördelarna med sådant samarbete istället för påstådda hot.
I dagens politiska verklighet som präglas av kortsiktigt taktiserande finns all anledning för näringslivets alla delar att tala direkt med "politikernas chefer" det vill säga med väljarna. Det är också viktigt att företag och företagare vänder sig direkt till kommunernas tjänstemän och anställda.
Det vore däremot ödesdigert att helt förlita sig på politikerna. Trots att Sverige är i stort behov av långsiktighet vad gäller bland annat regionfrågan och utbildningsväsendet sker ständiga politiska låsningar och hot om att riva upp uppgörelser.
I dag fattas beslut om framtidens Sverige och i vilken utsträckning det offentliga och privata ska samverka. Det är vi som måste övertyga svenska folket om vikten av näringslivets betydelse för svenskt välstånd. Historien visar att näringslivet aldrig kan lita på att någon annan ska föra företagsamhetens röst. Det måste vi i näringslivet göra själva.
Fotnot: Artikelförfattaren är författare, före detta kommunikationsdirektör på Svenskt Näringsliv samt kommunikationsrådgivare.
