Evanston prejudikat för diskrimineringsoffer (SvD 17 juli)

Evanston prejudikat för diskrimineringsoffer Janerik Larsson Debatten om skadestånd till USA:s svarta – ”reparations” – har pågått i decennier på federal nivå utan att något har hänt. Det har nu förändrats. New York Times dagliga podcast ”The Daily” belyste ingående i måndags det som har hänt i Evanston, Illinois – en förstad till Chicago. Reportern Megan Twohey intervjuade sin gamla klasskamrat från high school, Robin Sue Simmons, som i egenskap av ledamot av stadsfullmäktige i Evanston lyckats genomdriva ett beslut om skadestånd till stadens svarta befolkning, för den diskriminering den utsatts för. Tio miljoner dollar har avsatts för skadeståndet som endast ska gå till bostadsmarknaden. Det finns i diskussionen om rasdiskrimineringen i USA – både inom och utanför landet – en föreställning om att ”reparations” handlar om de svarta slavar från Afrika som kom över Atlanten före USA:s tillkomst eller före slaveriets avskaffande. Men beslutet handlar inte om skadestånd för slaveriet, utan är en kompensation till dem som lever och har levt med konsekvenserna av rasdiskrimineringen under 1900-talet. Efter inbördeskriget avskaffades slaveriet men rasdiskrimineringen återkom över hela USA från början av 1900-talet och fram till medborgarrättslagstiftningen på 1960-talet. Det handlade oftast om förbud i olika former för svarta att röra sig i ”vita” stadsdelar eller – ofta – om att svarta inte i praktiken hade rätt att skaffa bostäder i ”vita” stadsdelar. I Evanston fanns ”Fifth ward”, en stadsdel för svarta. De svarta som före 1919 hade byggt bostäder i andra delar av staden fick se dessa antingen nedbrända eller borttransporterade till denna stadsdel. Det handlade omväxlande om stadsplaneringsregler, omväxlande om att bostadsfinansieringen var oåtkomlig för svarta som sökte bo i andra delar av staden. De svarta krigsveteranerna som återvände från första och andra världskriget utsattes för den diskrimineringen trots att det fanns federala stödprogram som i princip – men alltså inte i praktiken – gällde alla krigsveteraner. I Evanston avser skadeståndet dem som kan visa att de eller deras anhöriga utsatts för diskrimineringen på bostadsmarknaden mellan 1919 och 1969. Efter beslutet i Evanstons stadsfullmäktige har borgmästare i elva amerikanska städer utlovat liknande skadestånd. (I Evanston tas ersättningen från de intäkter man får från den nu legala cannabisförsäljningen.) Det lagförslag i kongressens representanthus – HR 40 – som vilat där sedan 30 år och som handlar om skadestånd till de av rasdiskriminering drabbade svarta har behandlats i år, men sannolikheten att en sådan lag skulle passera senaten får anses minimal. Men det som nu hänt i Evanston illustrerar dels att frågan om ersättningar fått mycket större dimensioner både i tid och i rum. Den omfattar långt mycket senare tider än slaveriets, och gäller inte bara den amerikanska Södern, utan hela landet. Bevakar internationella medier för ledarsidan. Läs fler av hans texter på SvD.se/av/janerik-larsson https://esvd.svd.se/1001/svenska-dagbladet/429665/2021-07-17/21804587/evanston-prejudikat-for-diskrimineringsoffer